Saffransbullar – recept från 1920

Dela det på dina sociala nätverk:

Eller kopiera och dela denna länk

Ingredienser

Redigera portioner:
900 gr prima vetemjöl
½ liter oskummad mjölk (helmjölk)
40 gr pressjäst
1½ gr saffran
150 gr smör
175 gr socker
1 ägg
25 gr sötmandel
6 bittermandlar
1 hg malagarussin eller 50 gr finskuren succat (jag tog sultana russin)
Till pensling:
25 gr sötmandel
40 gr socker

Spara detta recept

Du måste logga in eller registrera dig för att bokmärka detta innehåll.

Saffransbullar – recept från 1920

    Rätt:
    • Portioner 16
    • Medium

    Ingredienser

    Historien

    Dela

    Detta recept kommer från Iduns kokbok som gavs ut 1920. Historien om lussekatter är intressant, och till min förvåning finns det en koppling till Holland. Likaså med matjessill och lutfisk. Det är som om jag letar efter historiska matrelationer länderna emellan, men så är inte fallet. Det är underbara böcker om mathistoria som slumpmässigt visar mig detta.

    Historien om just lussekatter kommer jag skriva om närmare Lucia.

    Här får jag erkänna att brödbak inte är min starkaste sida. Men ve den som ger sig! Ett moment som jag alltid tycker är svårt är att knåda in smör-sockerblandningen i degen. Till en början verkar det omöjligt och smörsockret verkar i panik försöka fly bort från degen.

    Det jag tycker är roligt med gamla recept är att det ändå skiljer sig från dagens. Här ska det vara malda mandlar i degen och russinen ska inte ligga på degen, men knådas in i den.

    Resultatet av dessa saffransbullar är saftiga, väldoftande bullar. I receptet står att de bland annat kan formas till en lilja. Jag hittade inte ett bra exempel och gjorde den mest använda formen av lussekatter. I receptbeskrivningen står det att degen  ska delas i åtta delar, men jag delade dem ännu en gång, vilket ledde till rätt så stora bullar.

    (Besökt 95 gånger, 1 besök idag)
    Bookmark Me

    Steg

    1
    Färdigt

    Beredning: Degen tillsättes, som på sid. 442 är beskrivet och får jäsa till sin dubbla storlek.
    Sida 442: Degens beredning.
    Två tredjedelar av mjölet lägges tillika med saltet i ett fat. Jästen utröres med 1 tsk. socker och 2 msk ljum mjölk. Degspadet, varmt eller kallt enligt recepten (vi tar varmt), tillsättes mjölet så småningom jämte den utrörda jästen, och degen arbetas (med slev eller handen) kraftigt, tills den är smidig och blank: under tiden tillsättes mera mjöl om så fordras. Degen beströs med mjöl, övertäckes med varm bakduk och får jäsa på varmt, dragfritt ställe till sin dubbla storlek.

    2
    Färdigt

    Saffranet behandlas som på sid. 443.
    Sida 443:
    Saffran torkas i mycket svag värme, annars förlorar den i färg (Red. anm. Dagens saffran är redan torkad) - stötes fint med litet socker i mortel, utröres med litet brännvin eller mjölk och tillsättes degen, när den arbetas om.

    3
    Färdigt

    Smöret röres med sockret till skum och ägget vispas upp. Mandeln skållas (se sid. 443: Vid skållning lägges den i en skål, kokhett vatten påhälles, och mandeln får ligga däri, tills skalet lätt kan avtagas. -Mandel får aldrig koka, den blir härvid seg och förlorar i smak och arom. - Den upphälles då i durkslag, spolas med kallt vatten och torkas.) och males, russinen behandlas som på sid. 443 (Sultanrussin bör helst användas till bakning, emedan de äro utan kärnor. De sköljas före användningen i flera ljumma vatten och torkas i en duk, Då malagarussin användes, böra de ligga en stund i varmt vatten, varefter de torkas och urkärnas.)

    4
    Färdigt

    När degen jäst till sin dubbla storlek, arbetas den med ovannämnda tillsatser samt med mera mjöl, om så behöves, och får åter jäsa upp. Den upphälles därefter på mjölat bakbord, knådas väl och delas i 8 delar. Dessa utbakas som i n:r 929 eller ock till flätor eller äss. (Red. Anm. jag tog klassiska lussekattformer.)
    Bröden ställas på smorda plåtar, få jäsa upp, penslas med ägg, beströs med finhackad mandel samt socker och gräddas i mycket varm ugn. (Red. Anm. Jag ställde ugnen på 230 grader).

    Marloes

    Jag har alltid älskad matlagning och kunde som barn skryta om min mormors matlagning. För många år sedan bestämde jag mig för att läsa historia, och sedan blev jag journalist. Kanske det inte är så konstigt att jag en dag kom på idén om Smakminnen? Jag älskar att gräva i mathistoria. Det finns så mycket att upptäcka! Mitt namn avslöjar mina rötter: min far är holländare och min mor är från Sverige. Jag bor med min familj strax utanför Örsundsbro och med jämna mellanrum är jag ut i skogen på hästryggen.

    Recensioner

    Det finns ännu inga recensioner för detta recept, använd formuläret nedan för att skriva din recension
    tidigare
    Borstplaat – godis mot hosta
    nästa
    Tant Lydias kaka
    tidigare
    Borstplaat – godis mot hosta
    nästa
    Tant Lydias kaka

    Lägg till din kommentar