Gåsens straff och den motvillige biskopen.

Inälvsmat och blod som grunden till en soppa. För vissa börjar det vattnas i munnen, men för de flesta är detta en avlägsen kulinarisk upplevelse. Mårtensfirandet har i Sverige skett sedan tidig Medeltid men man kan undra vad Mårten och gåsen har med varandra att göra? Jag växte upp i en del av Holland där samma Mårten firades, men här fanns inga gäss inblandade. Däremot barn, lyktor och en massa godis.

Men låt oss börja med att titta närmare på mannen som hedras den här dagen. Det är biskopen Martin av Tours – död den 9:e november 397 och gravsatt den 11 november. Man skulle kunna kalla honom den motvillige biskopen. Enligt legenden föddes han i Ungern, och blev med tiden en romersk soldat. När hans regemente kom till Tours passerade de en tiggare som knappt hade några kläder på sig. Martin av Tours tog sin mantel och klöv den med sitt svärd mitt itu och gav den ena halvan till tiggaren. Samma natt drömde Martin att Jesus bar hans halva mantel.

Han hörde Jesus säga till änglarna: “Det här är Martin, en odöpt romerskt soldat som har klätt mig.” När Martin vaknade var hans mantel återigen hel. Martin lät därefter, vid 18-års ålder, döpa sig och la soldatlivet bakom sig. Martin gick som lärjunge hos Biskop Hilarius av Poitiers och levde därefter som kristen eremit i Tours. Där ville ortsborna göra honom till biskop, men Martin ville inte det och gömde sig bland gässen. Gässens kackel avslöjade honom, och Martin blev biskop. Än idag får dagens gäss symbolisk böta för sina anfäders förräderi. Sägs det.

Medan vi svenskar lägger fokus på gässen, gör holländska barn lyktor och går sjungande från dörr till dörr för att få godis. Vissa forskare menar att ursprunget till att bära lyktor med eld kring detta datum ligger i en germansk offerfest. Som julen och påsken är detta ännu ett exempel på hur hedniska traditioner har blandats med kristna.

I holländska skolor gör barn färgglada lyktor som den 11:e novemver, när mörkret faller, bärs omkring från hus till hus. Där sjunger barnen speciella Sint Maartenvisor, ofta ironiska, och får godis i utbyte. Som barn har jag gått med min syster och kompisar och sjungit för full hals. När vi hade otur så regnade det, och stearinljuset slocknade. Vissa husägare bjöd på bra godis och någon enstaka gav en, i vårt tycke, tråkig clementin. Det fanns husägare som tyckte att vi skulle sjunga en till visa innan vi förtjänade godis. Så tjatigt det kändes! En australiensisk vän till vår familj hatade denna tradition och släckte alla ljus i huset för att undvika bemöta tjogvis med sjungande barn. Frågan är vad som är en större plåga: att sitta i mörkret, eller servera godis till sjungande barn?

Menyn till Mårtensfirandet har varierat genom seklen. Danskarna och därmed skåningarna var på 1400-talet först med att anamma Mårtensfirandet från kontinenten. Menyn bestod av lutfisk och avslutningsvis risgrynsgröt. Det var först vid mitten av 1800-talet som Skånes allmoge började äta stekt gås till Mårten. Den klassiska skånska gåsmenyn skapades på restaurang Piperska muren i Stockholm i början av 1850-talet. Svartsoppa, stekt gås och äppelkaka eller spettkaka. Äldsta receptet på så kallad skånsk äppelkaka kommer från Cajsa Warg, från mitten på 1700-talet.

Här kommer inget recept på svartsoppa, men, för den som vill uppleva den mäktiga, kryddiga smaken, så finns det en genväg där man slipper vispa blod och stoppa halsskinnet till en korv. Min moster avslöjade att hon sedan många år tillbaka köper fryst svartsoppa. Sedan tillsätts kryddor och t.ex. madeira efter behag.

Detta är inget samarbete med Lecora, men de är en av tillverkarna av svartsoppa.

Svartsoppa, 1000g

Källor: Wikipedia

Svenska Traditioner av Jan-Öjvind Swahn

Förresten, visste du att det finns en mängd härliga, spännande och intressanta recept här på sidan? Allt från medeltida mat till 80-talsrecept. Exempel är Mocka petit choubakelser, Räkor Toast Skagen och Rulltårta.

Följ gärna Smakminnen på Instagram och Facebook, som regelbundet uppdateras med inspiration, nostalgi och roliga fakta om mat förr.

Källor: www.alltomhonung.se och https://www.svensktkosttillskott.se/

Marloes

Jag har alltid älskad matlagning och kunde som barn skryta om min mormors matlagning. För många år sedan bestämde jag mig för att läsa historia, och sedan blev jag journalist. Kanske det inte är så konstigt att jag en dag kom på idén om Smakminnen? Jag älskar att gräva i mathistoria. Det finns så mycket att upptäcka! Mitt namn avslöjar mina rötter: min far är holländare och min mor är från Sverige. Jag bor med min familj strax utanför Örsundsbro och med jämna mellanrum är jag ut i skogen på hästryggen.