• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot
Smakminnen
  • Hem
  • Recept
  • Övrigt
    • Projekt: Global Matkultur
    • Blogg
  • Om Smakminnen
  • Kontakt
menu icon
go to homepage
search icon
Homepage link
  • Hem
  • Recept
  • Blogg
  • Om Smakminnen
    • Facebook
    • Instagram
  • ×
    Hem » Recipes » 1800-talet

    Körsbärssaft med mandelsmak

    17 februari 2023 by Marloes Lämna en kommentar

    • Facebook
    • Email
    Gå till recept Skriv ut receptet

    Denna körsbärssaft får sin tydliga mandelsmak av körsbärskärnorna. Resultatet är att du får en otroligt god saft som du kan använda på olika sätt. Förresten, nämnde jag att receptet är busenkelt?

    Hemgjord körsbärssaft efter ett recept  från 1870-talet.

    Surkörsbär till saft

    Surt sa räven om rönnbären. Det kunde lika väl ha varit surkörsbären! Vilken tur att det finns så mycket gott som kan göras med dessa sura bär. Till exempel denna fantastiskt goda saft som du bara måste testa att laga.

    Den här saften har en väldigt tydlig körsbärssmak med en lätt ton av bittermandel. Du kan dricka den utblandad med vatten, men den gör sig också fint som sås till desserter, som glass, pudding eller fromage.

    Denna vackra illustration på körsbär är av Pierre Joseph Redouté.
    Denna vackra illustration på körsbär är av Pierre Joseph Redouté. Boken som den fanns med i, Fleurs et Fruits, kom ut 1955.

    Ett 1800-tals recept

    Det här receptet på körsbärssaft kommer från Dr. Charles Emil Hagdahls kokbok Kokkonsten från 1870-talet. I den här tjocka boken hittar du en uppsjö av recept - vissa är riktigt bra och andra är nästan lite motbjudande. Som tuppkammar i pasta. Eller björntassar i gelé.

    Några av de mer tilltalande recepten hittar du här på Smakminnen. Till exempel är makroner, krusbärssaft och nyponsoppa riktigt bra recept.

    Körsbärshistoria

    Körsbärens historia går långt tillbaka i tiden. Man uppskattar att vilda körsbär har ätits åtminstone sedan 5000- 4000 år f. Kr. Det var Theophrate som för första gången nämnde körsbär i skrift. Han var filosof och naturforskare i antikens Grekland och han skrev att körsbären redan då varit känt för greker i århundraden.

    I det antika Kina var körsbären en symbol för odödlighet och legenden berättar om gudinnan Xi Wang Mu’s trädgård där “odödlighetens körsbär” mognade en gång var tusende år.

    Cherries in a silver compote with crabapples Fede Galizia (1578–1630)
    Cherries in a silver compote with crabapples Fede Galizia (1578–1630)

    Ska man använda sura eller söta körsbär till saft?

    Man kan använda alla sorters körsbär till saft. I detta recept nämns att svarta körsbär (söta körsbär) eller moreller (surkörsbär) ska användas. Mängden socker som tillsätts i detta recept gör att man inte upplever en sur smak när moreller används.

    Är körsbärskärnor giftiga?

    Körsbärskärnor innehåller större eller mindre mängder av cyanogena glykosider som kan bilda det giftiga ämnet vätecyanid. En del av detta försvinner vid värmebehandling. Körsbärskärnor innehåller en mycket lägre mängd än halterna av samma ämnen i både sötmandel och bittermandel. Med andra ord är svaret ja, körsbärskärnor är giftiga. Men, man ska äta en väldigt stor mängd körsbärskärnor om man ska bli förgiftad.

    Hur förvarar jag bäst min hemgjorda saft?

    I saftflaskor, helst av glas. Det är lättare att rengöra glasflaskor än plastflaskor och du kan välja att förvara flaskorna svalt eller i frysen. Om du väljer att frysa ner körsbärssaften i glasflaskor får du se till att inte fylla flaskan hela vägen upp eftersom saften expanderar när den fryser och då kan flaskan explodera.

    Hur steriliserar jag mina saftflaskor?

    Värm ugnen till 110 grader. Ta bort gummiringen på locket och ställ flaskorna i ugnen i tio minuter. Koka gummiringarna i vatten i några minuter. Eftersom jag fryser min saft så har jag nöjt mig med att diska flaskorna med en flaskborste och diskmedel i hett vatten. Detta påverkar dock sannolikt saftens hållbarhet efter att den har tinats.

    Ett glas körsbärssaft med körsbär bredvid.

    Hur länge är hemgjord saft hållbart?

    I frysen i flera år, även om näringen i saften med tiden försvinner. I ett svalt skafferi, i väl rengjorda och steriliserade flaskor, så håller saften i åtminstone 1 år.

    3 tips på hur du kan använda din hemgjorda saft

    • Blanda ut med vatten och servera som saft. Du kan göra som på Flickorna Lundgren på Skäret: servera stark saft i ett glas och servera en kanna vatten vid sidan om. Då kan alla späda ut saften efter smak.
    • Du kan hälla upp saften i små saftflaskor som serveras till olika desserter. Mandelpudding, hemgjord glass och pannacotta passar bra med körsbärssaft.
    • Det blir väldigt gott med körsbärssaft i olika tårtfyllningar. Du kan ha saften i en mousse, eller "skeda" över en chokladbotten.

    Om du gillar detta recept...

    ...då kanske du också gillar

    • Rårörd jordgubbssaft (Tant Karin)
    • Körbärslikör - godaste receptet
    • Glass på 3 ingredienser
    • Somrig potatissallad från Amsterdam
    • Pinnmat - ostkuber med syltad ingefära
    Körsbärssaft efter ett 1800-tals recept från Dr. Hagdahl.

    Körsbärssaft med mandelsmak

    En härlig, djup körsbärssmak är denna saft som även kan användas som sås till desserter.
    5 from 4 votes
    Skriv ut Pin Recipe Dela på Facebook
    Portioner 0
    Låt skärmen vara på!

    Utrustning

    • mortel
    • krus eller skål Gärna med lock
    • Saftsil
    • saftflaskor

    Ingredienser
      

    • Svarta körsbär eller s.k. moreller
    • socker

    Instruktioner
     

    Originaltext från 1870-talet.

    • Bären med kärnorna stötas i stenmortel, få stå till följande dag, då saften frånsilas. Till 50 cl. saft tages 400 gr. socker, kokas tillsammans, skummas noga, hvarefter det får ännu ett uppkok, får kallna, tappas på buteljer, korkas, hartsas och förvaras. ---Om man så vill, kunna bären genast utpressas i stället för att stå till följande dag.

    Steg för steg, modern beskrivning

    • Stöt bären med kärnorna i en mortel. Kärnorna ger den här saften en smak av bittermandel.
    • Samla bärkrosset i en väldiskad, gammaldags krus, eller i en bunke. Ställ kallt till följande dag. Du kan också genast fortsätta med följande steg, men bittermandelsmaken blir i så fall förmodligen svagare.
    • Sila bärkrosset i en saftsil. Mät upp mängden frånsilad saft.
    • Per 5 dl saft tillsätts 400 gram socker. För varje dl saft blir det alltså 80 gram socker.
    • Blanda saft och socker i en kastrull och koka upp. Skeda bort skummet som flyter upp. Stäng av och koka upp igen.
    • Enligt Dr Hagdahls recept ska man låts saften kallna innan man häller upp i saftflaskor. Du kan också hälla upp saften i flaskor när den är varm.

    Anteckning

    Tips!
    Om du vill ha en längre hållbarhet och förvara saften i ett skafferi, kan du tillsätta 1 krm natriumbensoat per liter saft. Följ instruktionerna på natriumbensoatförpackningen.
    Jag brukar frysa ner min saft. Om du gör det, se till att inte fylla flaskorna helt, då saften expanderar när den fryser till is, och då kan glasflaskor spricka. 
    Körsbärskärnor innehåller större eller mindre mängder av cyanogena glykosider som kan bilda det giftiga ämnet vätecyanid. En del av detta försvinner vid värmebehandling. Körsbärskärnor innehåller en mycket lägre mängd än halterna av samma ämnen i både sötmandel och bittermandel.
    Ett glas med hemgjord körsbärssaft med några körsbär bredvid. Sommarstrålar kastar vackert ljus på glaset. På Smakminnen finns detta recept på körsbärssaft med mandelsmak.
    Spara detta recept på Pinterest!

    More 1800-talet

    • Eton mess - en rörig marängsviss på brittisk vis
    • Havregrynskakor
    • Smultroninläggning - smultronsylt utan kokning
    • Macarons eller makroner med bittermandel

    Följ Smakminnen

    • Facebook
    • Instagram
    • Pinterest
    • YouTube

    Läsarkommentarer

    Lämna ett svar! Avbryt svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

    Recipe Rating




    Primärt sidofält

    Marloes Öhrnell, som driver Smakminnen.

    Välkommen till Smakminnen

    Hej! Jag heter Marloes och älskar att laga mat efter gamla recept. Här hittar du allt från 1800-tals recept till 80-tals klassiker. Allt lagas här i mitt 70-tals-kök där ett aktivt familjeliv sprider kärlek och många skratt.

    Läs mer om Smakminnen

    Följ Smakminnen

    • Facebook
    • Instagram
    • Pinterest
    • YouTube

    📚 Få e-kokboken Global matkultur – gratis!
    58 recept och personliga berättelser från nysvenskar i 28 länder – i en inspirerande bok på 256 sidor.

    👩‍🍳 Möt människorna bakom recepten och ta del av deras matminnen, traditioner och vardag i Sverige.

    🗓 📬 Gå med i nyhetsbrevet och få e-boken direkt – plus historiska recept, matinspiration och kultur i din inkorg.

    Barnens receptkedja

    Footer

    Meny

    Hem
    Integritetspolicy
    Om Smakminnen
    Kontakt

    Följ Smakminnen

    • Facebook
    • Instagram
    • Pinterest
    • YouTube

    Copyright © 2025 Smakminnen on the Foodie Pro Theme

    Smakminnens nyhetsbrev

    📚 Få e-kokboken Global matkultur – gratis!
    📖 58 recept och berättelser från nysvenskar i 28 länder
    👩‍🍳 Möt människorna bakom maten – deras traditioner och minnen
    📬 Anmäl dig till nyhetsbrevet och få boken direkt!