Lussekatter, dövelskatter och dyvelskatter

Återigen är det en tysk tradition som ligger till grund för en av våra svenska rätter. Varför var det så viktigt att lussekatterna fick sin gula färg?

Enligt vissa källor ligger lussekatters vagga i 1600-talets Tyskland. Enligt sägnen gav djävulen, i kattens skepnad, barn stryk. Samtidigt gav Jesus, i form av ett barn, bullar till de snälla barnen. Bullarna färgades gula med saffran för att hålla den ljusskygga djävulen borta. Saffranet tillkom under sent 1800-tal.

Dyvelkatter

Lussekatter kallades förr i Västsverige även för dövels- och dyvelkatter. Här betyder döver eller dyvel "djävul". Just här finns det en intressant koppling till Holland, för i området norr om Amsterdam bakas det än idag ett bröd som kallas för "duivekater". Förmodligen har både lussekatter och duivekater samma ursprung, dvs norra Tyskland, och att mattraditioner har flyttats när människorna har flyttats. Många holländare flyttade under perioder till just Göteborg.

På tavlan här är bagaren Arent Oostwaard och sin hustru Catharina Keizerswaard, målad av den berömda holländska konstnären Jan Steen, 1658. Brödet som står upprätt mellan paret är en så kallad Duivekater. Brödets kortsidor påminner något om lussekatternas utformning.

Deuvels kakor

Namnet "duivekater" kommer förmodligen från en kvarlevande dialekt av det germanska språket, nämligen Deuvels Kakor, vilket betyder djävulens kakor.

Om när lussekatterna började bakas i Sverige kan nedanstående fakta från Wikipedia ge en fingervisning:

Lussekatter har i Västsverige förr även kallats dövels- och dyvelkatter, där "dövel" ursprungligen betyder djävul, med första belägg 1897.^[1][2] Nordisk familjebok från 1912 saknar ännu ordet lussekatt, men skriver däremot: I sydvästra Sverige bakas till L. ett särskildt kultbröd (se d. o.), kalladt "dövelskatt".^[6]

Den äldsta kända bilden på Luciafirande i Sverige, från år 1848. Även om bilden ovan visar en Lucia som serverar frukost, så är det inte säkert att det fanns lussekatter med på brickan.