0 0
Finaste lingonsylt från 1935

Dela i dina sociala medier:

Eller kopiera och dela denna webbadress

Ingredienser

1 kg. nyplockade stora fina lingon, helst s.k. råglingon (ung. 1 3/4 l.)
1 kg. socker
1 dl. vatten

Finaste lingonsylt från 1935

    Cuisine:

    "Godare än vanlig lingonsylt", tyckte William, 10 år.

    • Medium

    Ingredienser

    Om detta recept

    Share

    Vad vore köttbullarna utan sin lingonsylt? Även till övrigt svensk husmanskost hör som oftast en klick lingonsylt. Lingonsylt har nog de flesta smakkomponenter: sötma, bitter och lite syrlighet. Perfekt för att väga upp till resten av maten! I detta recept börjar man koka ett sockerlag innan man tillsätter lingonen – det var rätt vanligt att koka sylt på detta vis förr i tiden.

    Lingons latinska namn, Vaccinium vitis-idaea, betyder “vinbär från berget Ida”, känt från Iliaden och Offenbachs Sköna Helena.

    Lingonsylt är ett klassiskt tillbehör när man äter husmanskost! 

    Kärt barn har många namn: Från början var Lingon ett dialektnamn kring Mälarlandskapen. I södra Sverige kallades bären för krösön medans de i mot Norge gränsande trakter kallades “tytbär”. Här har vi återigen ett exempel på en nordisk C-vitaminbomb. Historiskt sett har lingon varit Sveriges viktigaste bär och idag exporteras lingon till  bland annat Tyskland.

    Sockertopp såsom man hade förr i tiden. Innan man kunde koka lingonsylt fick sockret bearbetas.

    Här får ni ett recept från Kajsas kokbok – kokbok för lanthushåll från 1935. Det som är ovanligt med detta recept är att man ska koka sockret med lite vatten under en väldigt kort stund. När vi provlagade receptet, kokade vi sockret lite för länge. Det blev brunt och vi insåg att det inte skulle gå att använda. Då googlade vi på Butterscotch, lade till ett halvt paket smör, hällde ut det på bakplåtspapper och skar det i bitar. Hårda karameller blev det. Jättegott, tyckte alla i familjen!

    Källa: Stora matlexikonet av Jan-Öjvind Swahn.

    Några tips på smaksättning och användning av sylten:

    • Smaksätt lingonsylten genom att lägga in en bit vaniljstång, eller tillsätt några teskedar vaniljsocker. Låt det hela koka med.
    • Tillsätt under kokningen en kanelstång.
    • Använd lingsonsylt till bakverk. Eftersom den inte är så söt så bryter den fint mot kakans sötma.
    • Testa att ha lingonsylt även till andra middagar än till husmanskost. Den bryter fint i smaken i olika sammanhang.

    Förresten, visste du att det finns en mängd härliga, spännande och intressanta recept här på sidan? Allt från medeltida mat till 80-talsrecept. Exempel är ÖkensandskakorNasi goreng och Rulltårta.

     

    Mormors äppelkompott. Gott till julskinkan eller att ha som en fyllning i en paj. Receptet kan varieras i det oändliga!

     

    Knäckspån är farligt gott och går riktigt fort att baka!

    Följ gärna Smakminnen på Instagram och Facebook, som regelbundet uppdateras med inspiration, nostalgi och roliga fakta om mat förr.

    Steg

    1
    Färdig

    Först kommer originaltexten och sedan i modern svenska, steg för steg.
    Originaltext:
    Beredning: Lingonen rensas, sköljas och få rinna av. Sockerlagen kokas = n:r 454 (Sockret lägges i en syltgryta och begjutes med vattnet. Då sockret är alldeles genomfuktat, sättes grytan över stark eld, så att lagen hastigt kommer i kokning.
    Lagen skummas väl, men man får ej röra i den, ty då blir den grumlig. Då den är absolut klar och vid prov en droppe ej flyter ut, iläggas bären och grytan skakas, så att bären blir fyllda av sockerlag.
    Man bör helst ej röra i sylten, ty då blir den mos. Sylten får sakta koka 15-20 min. Under denna tid lyftes grytan av elden då och då, och sylten skummas.), bären läggas i, och sylten kokas och behandlas som vanligt.

    Obs.! Om så önskas, kan en bit vanilj eller kanel läggas i sylten, sedan denna kallnat, och sylten får härigenom en mild och fin smak.

    2
    Färdig

    Modern svenska:
    Lingonen rensas, sköljas och få rinna av.

    Obs.! Om så önskas, kan en bit vanilj eller kanel läggas i sylten, sedan denna kallnat, och sylten får härigenom en mild och fin smak.

    3
    Färdig

    Sockerlagen kokas = n:r 454 (Sockret lägges i en syltgryta och begjutes med vattnet. Då sockret är alldeles genomfuktat, sättes grytan över stark eld, så att lagen hastigt kommer i kokning.

    4
    Färdig

    Lagen skummas väl, men man får ej röra i den, ty då blir den grumlig. Då den är absolut klar och vid prov en droppe ej flyter ut,

    5
    Färdig

    iläggas bären och grytan skakas, så att bären blir fyllda av sockerlag.
    Man bör helst ej röra i sylten, ty då blir den mos. Sylten får sakta koka 15-20 min. Under denna tid lyftes grytan av elden då och då, och sylten skummas.),

    6
    Färdig

    bären läggas i, och sylten kokas och behandlas som vanligt.

    Marloes

    Jag har alltid älskad matlagning och kunde som barn skryta om min mormors matlagning. För många år sedan bestämde jag mig för att läsa historia, och sedan blev jag journalist. Kanske det inte är så konstigt att jag en dag kom på idén om Smakminnen? Jag älskar att gräva i mathistoria. Det finns så mycket att upptäcka! Mitt namn avslöjar mina rötter: min far är holländare och min mor är från Sverige. Jag bor med min familj strax utanför Örsundsbro och med jämna mellanrum är jag ut i skogen på hästryggen.

    föregående
    Vetesnurror – saftiga kanelbullar från 1975
    nästa
    Amerikansk spagetti och köttbullar
    föregående
    Vetesnurror – saftiga kanelbullar från 1975
    nästa
    Amerikansk spagetti och köttbullar

    Add Your Comment