Ingredients
-
150 g smör eller margarin
-
½ liter mjölk
-
50 g jäst
-
½ tsk salt
-
1½ dl socker
-
10-15 dl vetemjöl
-
Pensling:
-
1 ägg
-
pärlsocker
-
Fyllning 1:
-
1-2 msk kardemummakärnor
-
100 g mandelmassa
-
50 g smör
-
Fyllning 2:
-
100 g smör
-
1 dl socker
-
2 tsk kanel
-
Fyllning 3:
-
Fyllning 2 plus 1-2 tsk kokosflingor
-
Fyllning 4:
-
100 g hasselnötter
-
100 g smör
-
1 dl socker
-
Fyllning 5
-
3 dl grädde
-
1 ägg
-
1 dl socker
-
1 msk potatismjöl
-
2 msk vaniljsocker
Directions
Finns det något svenskare än kanelbullar? Tillsammans med köttbullar och ordet smörgåsbord är kanelbullen nog det som har lyckats bli mest känd utomlands. I bland annat USA finns varianter på kanelbullen, men det är i Sverige den hästammar.
I år fyller kanelbullens dag 20 år, då den instiftades av Hembakningsrådet 1999 i samband med att de firade 40 år. Dåtidens projektledare Kaeth Gardestedt kom på idén och syftet med dagen var från början att få folk att baka mer hembakt, samt öka försäljningen av mjöl, jäst och margarin.
Kanelbullens historia går tillbaka till 1920-talet, åtminstone om man tittar på bullen såsom vi känner den idag. Innan 1900-talet var det ovanligt med sött, mjukt kaffebröd, och förekom i så fall i högreståndsmiljöer. Olika faktorer ledde till att kanelbullen kom till. Genom industrialismen ökade välståndet och i samband med det blev vissa ingredienser billigare.
Kanelbullen började bakas på bagerierna runt 1920-talet, då varor som ransonerats under första världskriget, som smör, socker, vetemjöl och kanel, dök upp i butikerna igen. Men, varorna var dyra, och fram till 1950-talet sågs kanelbullen som något av en lyxfika. På 1950-talet tog det svenska folkhemmets ekonomi fart och bullbakandet blev folkligt. Kanelbullen gick från lyxfika till favoritfika.
Visste du att år 1999, när kanelbullens dag lanserades, var den 4 oktober dessutom internationella barndagen, och “en tanke med kanelbullens dag var att det skulle vara en omtankens dag”.
Receptet på Vetesnurrar kommer från ICA-Kurirens godaste, som gavs ut 1975. Här ges förslag på fem olika fyllningar, och jag valde såklart fyllningen som gör att vetesnurrarna blir kanelbullar. Intressant är att de kallar dessa vetebullar för “snurror”, vilket enligt Richard Tellström var vanligt på 1950-talet. På 1920-talet pratade man om “kanelbullar”. Kärt barn har många namn. Snurror, bullar, knyten, har jag missat ett namn?
Vill du läsa mer om Kanelbullens historia, rekommenderar jag Snabbfakta om kanelbullar och kanelsnurror på taffel.se, skriven av Richard Tellström.
Steps
1
Done
|
Smält matfettet , häll i mjölken och värm till 37 - 40 grader, beroende på jästtyp. Smula sönder den vanliga jästen i degbunken och lös upp den i lite av degspadet. Häll i resten. Följ anvisningarna för annan jäst. |
2
Done
|
Tillsätt salt, socker och det mesta av vetemjölet. (Red. anm. för mycket vetemjöl ger torra bullar. Degen ska vara ganska kladdig när man gör den inför första jäsningen. När man mäter mjölet, tänk på att vetemjöl blir mer kompakt när man skopar upp det jämfört med när man häller mjölet i måttet.) Knåda väl och ställ sedan degen att jäsa under duk tills den nått dubbel storlek, ca 20 min. |
3
Done
|
Kavla därefter ut degen till ett rektangulärt stycke. Använd mer av mjölet om degen fastnar. Bred på någon av fyllningarna. (Se nedan!) Rulla ihop degen till en rulltårta. Skiva den och ställ snurrorna i pappersformar. Låt dem jäsa. Pensla med ett uppvispat ägg och strö på pärlsocker. Grädda dem i 250 graders ugnsvärme ca 8 minuter, |
4
Done
|
Fyllning 1: Krossa kardemummakärnorna. Riv mandelmassan på ett råkostjärn. Mjukrör smöret. Blanda alltsammans. |
5
Done
|
Fyllning 2: Mjukrör smöret och blanda det med socker och kanel. |
6
Done
|
Fyllning 3: Fyllning 2 plus 1-2 tsk kokosflingor. |
7
Done
|
Fyllning 4: Mal nötterna. Mjukrör smöret tillsammans med sockret. Tillsätt de malda nötterna. |
8
Done
|
Fyllning 5: Blanda alla ingredienserna utom vaniljsockret i en kastrull och låt alltsammans sjuda upp och koka under noggrann omrörning någon min. Ställ krämen att svalna. Blanda i vaniljsockret. |