Rinnig eller fast, sött eller surt - krusbärssyltens resultat beror på hur mogna krusbären är. Oavsett vilket blir det gott, för krusbären är en personlig sötsur bär med mycket karaktär.

Krusbärssylt i burkar på en lila antik tallrik och omgiven lila blommor.

Krusbärens historia

I Jan-Öjvind Swahns Stora Matlexikonet står det att krusbär har sitt ursprung i Kaukasus och att den i Sverige började odlas på 1600-talet. På matkult.se finns utförlig information om krusbären, och där finns att läsa att hushållningssällskapen under 1800-talet började propagera för ökad odling av krusbär, vilket ledde till att bäret blev mer utbrett. Samtidigt blev socker billigt och därmed kunde alla samhällsklasser sylta och safta.

”Blott Sverige svenska krusbär har”, skrev Carl Jonas Love Almqvist — en rad som många kan citera. På 1800-talet var krusbär det mest odlade bäret i Sverige, men det fick ett abrupt slut när Europas krusbärsodlingar drabbades av mjöldagg. Det, liksom ändrade konsumtionsmönster efter andra världskriget, bidrog till att krusbärets betydelse kraftigt minskade.

Bild från Elsa Beskow ur hennes bok lasse-Liten i trädgården (1923). Bilden är på krusbärspojkar och krusbärsflickor. — I Elsa Beskows bok *Lasse-liten i trädgården* (1923) får Lasse möta krusbärsflickor och krusbärspojkar.

Plåtburk med krusbär och vinbär som jag köpte på en loppis för länge sedan.

Om detta recept

ICA-Bokförlag har publicerade en stor mängd kokböcker mellan 1945 till 2014. Det här receptet kommer från Stora boken om Safta och Sylta, koka in, frysa, torka, salta från 1986. Här kallas receptet för just Gammaldags krusbärssylt, men det står inte hur gammalt receptet är.

Receptets korta koktid ger en någorlunda rinnig krusbärssylt. Min sylt blev dessutom rätt rinnig på grund av att jag använde mig av riktigt mogna krusbär. När man använder mera syrliga krusbär, innan de har mognat helt, så finns det mer pektin i bären och då blir sylten både fastare och lite syrligare.

I det här receptet på gammaldags krusbärssylt används florsocker, vilket ansågs vara lite finare förr i tiden. Fördelen är att det löses upp snabbt i bärmassan, men det har ingen effekt på resultatet. Du kan därmed lätt byta ut florsocker mot vanligt socker.

Bild på omslaget på ICA Bokförlagets Stora boken om safta och sylta koka in, frysa, torka, salta. — ICA-Bokförlagets Stora boken om safta & sylta från 1986.

Hur länge håller hemmagjord krusbärssylt?

Den höga sockerhalten tillsammans med konserveringsmedlen gör att sylten håller länge i skafferiet, minst ett år och även upp till två år. Du kan utesluta konserveringsmedlem. Förvara den mörkt och svalt. Efter öppning bör burken stå i kylskåp och håller då i 1-2 månader.

Vad använder man krusbärssylt till?

Eftersom den här krusbärssylten är någorlunda rinnig passar den fint till pannkakor, glass, puddingar och andra desserter. Men även på frukostmackan eller i yoghurt.

En antik tekopp med en skopa vaniljglass toppad med krusbärssylt.

Hur steriliserar jag syltburkar?

Ta bort gummiringen. Diska burkarna i hett vatten, med diskmedel och skölj ur dem. Alternativt kan du diska dem i diskmaskinen. Värm ugnen till 110 grader. Ställ burkarna i ugnen i 10-15 minuter. Koka gummiringarna i vatten i några minuter. Burkarna ska helst vara varma när du häller i den heta sylten.

Fler sylt- och saftrecept

Det är verkligen en skatt att ha uppradade burkar med saft och sylt i skafferiet. Dessutom är det förvånansvärt enkelt att göra själv. På Smakminnen finns många recept på hur du kan ta vara på skörden. Här kommer några favoriter som jag själv provlagat och gärna återvänder till.

Jordgubbslikör är som vuxengodis i ett litet glas. Klarröd och elegant! Receptet kommer från Prinsessornas kokbok.

Om du gillar detta recept...

...då gillar du också